jockessyrra

God morgon bloggen!!  

Nu var det ett tag sedan jag hann skriva något här. Jag är ledsen för det men här kommer en liten uppdatering.  

Det har varit en lång arbetsvecka men snart snart är den slut och jag tar tåget till Mariannelund för att mysa med familjen, känns väldigt tråkigt att mina killar inte följer med, men vi ses ju igen om 2,5 dag så det ska nog gå bra, jag ska ta vara på tiden med smålänningarna och göteborgarna för jag har saknat dem alla väldigt mycket på senaste tiden, saknar dem alltid såklart men extra mycket eftersom jag har haft en jättejobbig tid med misstänkt magsår, stress och andra saker som varit jobbiga att gå igenom som jag inte tänker skriva om här. Huvudsaken är att det börjar vända nu och jag känner mig starkare igen, för det är vad jag är en stark och bra tjej. (Nej jag har inte läst någon bygg-upp-din-självkänsla-bok, så ni ser jag är smart också.)  

Jag funderar väldigt mycket, ibland för mycket på tunga saker, men den här veckan har jag ängnat min tankeverksamhet (utöver jobb då och private time) på att fundera över den svenska avundsjukan/"jantelagen" som många i Sverige bär på/lever efter. Jag har snubblat på den flera gånger på senaste tiden och det är därför jag börjat fundera mycket över det och rannsaka mig själv och min omgivning och helt plötsligt så har jag stött på en ny hjärtefråga, tro mig jag går igång på de här grejerna. Men mina slutsatser så här långt är att det i grund och botten handlar om avundsjuka gentemot andra människor, att det sticker så mycket i ögonen när man har råd med saker som inte andra har. Det tycker jag är så fruktansvärt tragiskt. Jag tror stenhårt på den egna viljan och att man själv bestämmer över sitt liv, vem man är som person, vad man jobbar med och sin sociala status, -sedan finns det såklart saker som man inte kan styra över men det är få människor som föds dumma men när man stoppar in folk i fack så begränsar det den fria viljan och om man till exempel är född i en familj som drivit en fabrik i generationer så är det betydligt svårare för en person som växer upp i den familjen att bli astronaut eller läkare - till skillnad från en som växer upp i en rakt genom akademisk familj, inte för att personen i fråga är dummare än den som vuxit upp med akademiska föräldrar utan för att personen helt enkelt stoppats i ett fack från barnsben och inte klarat av att ta egna beslut. Min poäng är att alla människor har ansvar för sitt eget liv och gör sina egna val, även om det är många som gömmer sig bakom påverkan från arv och miljö.   

Jag kan bara vara med och påverka de här två fula sakerna, (den svenska avundsjukan och jantelagen), på ett sätt och det är genom att vara ett bra föredöme själv och vara medveten om vilken energi man utstrålar och vad man säger och framförallt säga saker när ingen annan vågar/vill/kan. Jag kommer till exempel aldrig vara tyst när någon säger något dåligt om någon annan - har aldrig varit och kommer aldrig vara, inte förrän de här personerna inser hur patetiska de är. Jag kommer aldrig sluta tro på mig själv, jag vet att jag kan bli precis vad jag vill och ingenting kommer stoppa mig i min kamp om framgång och lycka. Jag ska jobba på att sprida så mycket positiv energi som jag bara orkar, berömma mina medmänniskor och hejja på folk. Och det mer ytliga; Jag ska komma ihåg att jag är en snygg tjej och aldrig tvivla på det.   Lite fredagstankar från mig, hoppas det kan inspirera någon av er som läser här på något sätt, kanske bara att fundera på saker, eller rent av hjälpa till i kampen mot att krossa jantelagen och skitsnack. Yeah yeah pretto pretto.

Nu har jag inte tid med bloggen mer, måste ju jobba med.  

Trevlig helg kära läsare!
C.