Motvind.

Det känns så motigt just nu. Jag behöver en timeout så jag får andas lite. Men det går inte, måste klara mig genom detta på bästa sätt nu.

Kan inte oseriösa människor bara hålla sig borta och inte spilla ens tid liksom. Undrar hur de motiverar sig ha den rätten liksom. Men nu går jag vidare, jag har redan gett en chans för mycket.

Jag längtar hem så det gör ont i hela kroppen, kunna tänka och bara få lugn och ro. Andas.

Som tur är är iallafall Carro här och det känns skönt (förlåt carro när jag är osocial, det är så mycket som sliter inuti i mig just nu).

Älskar alla här hemma jättejättemycket ta inte illa upp av det faktum att jag vill åka hem, jag behöver bara lite stabilitet och vardag just nu för att samla ihop mig själv och inte ta fel beslut i något som håller mig vaken om nätterna. Ni vet alla vad det handlar om.

Hoppas saker bli bättre snart.

Hultannostalgi.

Gah jag vill med gå på festival, såklart. Det vill jag alltid vid den här tiden på året, inga band som drar så hårt i år mer än 50 cent men det är ju ett plus ur viss synpunkt, hade bara kunnat åka dit och tokröjja.. Saknar.

Ja nu har snart ännu en dag förflutit i byn förhållandevis smärtfritt. Men jag är sjuukt trött, borde verkligen kunna sova snart.

Jag är lite arg på er som läser min blogg att ni inte skriver några kommentarer någonsin, för jag VET att det är fler än carro som läser min blogg. SÅ NI SOM LÄSER KLIV FRAM!!! MAMMA, MATILDA, ALEX, JAG VET OM ER.. och ni andra med, skriv någonting - vem vet ni kanske får ett kryptiskt svar... SKRIV.

Whatever.

8 dagar kvar (dag 5)

Klockan är 22.03 och alla mariannelundare har gått och lagt sig.

Hade glömt bort att det var så, om jag ens var medveten om det när jag bodde här. Jag saknar hur som helst min stad, min lägenhet och allra mest min kärlek. Johan kom hit.. ..för jag längtar efter dig...

Den här dagen har ägnats åt telefonköer till olika försäkringsbolag, japp jag är grym på försäkringar vid det här laget. Och så har jag ridit, det var mys men oj så mycket ont jag har på sittbenen, tydligen går det fort för kroppen att glömma bort hur det känns att rida. Om nu 1 år är kort tid..

Så är det snart dags för en sömnlös natt igen, gah, återigen Johan kom hit! I need to sleep!

Whatever.


Dag 4

I småland och jag har överlevt första natten ensam, somnade inte förrän 4 och vaknade 8 med huvudvärk.

Det blåser och jag funderar på om jag ska åka till stallet och rida långtur och förhoppningsvis bli kvitt huvudvärken. Det får nog bli så nu när det inte är så gräsligt varmt heller. Ska bara ladda lite först.

Nedräkningen har börjat, nu är det 9 dagar kvar...