jockessyrra

Idag är det måndag och jag har haft en underbar långhelg i Göteborg. Saknar mina systrar redan. Det får bli augusti fort så Carro och Anders flyttar hit snart..

Jag är lite upprörd just nu. Jobbigt när man känner att ens närmaste inte stöttar en i något som är viktigt för en. Folk har drömmar och förhoppningsvis en strävan efter att uppfylla dem och stöd hos de människor som är viktiga i deras liv. Jag har drömmar och en strävan. Så känns det nu iallafall. Det känns mest som folk i min omgivning önskar att jag var som "alla andra" och strävade efter ett nine to five job och pluggade i 5 år framåt.
Inget av det senare innefattas i min dröm.

Jag är en stark person, det har jag fått höra under alla år och känt det under de flesta av dem med. Jag är en person som behöver något att kämpa för och att drömma om för att må bra. Men när man har en dröm som inte passar in i andras idéer om reality så är all support borta. Det enda som finns kvar är jag själv och en frågande frustration. Ska jag bry mig..? Jag vet inte. Jag har för det mesta inte brytt mig förut under åren och jag har kommit dit jag vill i livet ändå.

Jag följer iallfall Carros önskan om att blogga mer, kanske gör det att jag får mer klarhet i vad jag ska satsa på här i livet. Om man ska välja sina egna drömmar eller leva upp till någon annans.

Hur som helst hade jag en sjuhelvetes bra helg i Göteborg, staden i sig har vuxit i mina ögon och jag älskar Carro och Anders lägenhet. Anledningen till att jag inte skriver en reseskildring eller whatever är att jag är lite för frustrerad just nu. Men med lite tur så kanske jag gör det senare idag.

Plikten kallar!