jockessyrra

Hej Bloggen!  

Idag är det onsdag och det betyder väl att halva veckan gått. Sitter på jobbet. Det är. jobbigt?  

Igårkväll hade jag en helveteskväll och jag mådde skit. Hoppas det blir bättre. Jag får lätt skuldkänslor när jag mår dåligt och drar mig undan. Men det är inget fel med att må dåligt - varför ska det vara så jävla svårt att inse det? Jag tror ju på det när jag säger det till andra, varför skulle jag vara undantagen?  

Det är för mycket för mig just nu med att köpa/sälja lägenhet, renovering, flytt, bestämma-vad-jag-ska-göra-i-höst och när jag blir stor och att grunda mina beslut på rätt saker dvs vad JAG vill. Man skulle kort kunna säga att jag är psykiskt/emotionellt utmattad. Funderade på att gå till en läkare och bli sjukskriven men på nåt sätt så tror jag att jobbet är bra för mig, rutiner sägs ju vara bra när allt annat känns osäkert.  

Livet är inte alls så lätt som man tror när man är liten. Även om man på pappret har allting så betyder inte det att man är lycklig. Den lilla biten var det ingen som berättade om när man var ung och dum(?)  

Om 2 veckor befinner jag mig i värmen och jag hoppas det blir fantastiskt.      



Jag ser din rygg från taxin
fast jag vet att du har flytt
från det kalla, tysta landet
Jag stampar torkarbladens rytm
Och jag minns ingenting som hände
men jag kallsvettas ändå
VM i att hålla färgen tyck synd om mig
jag är ensammast i Sverige

Och jag är drog med dig i mitt fall
Och sen gled jag bara undan
Så förlåt, förlåt för allt
För min förbannade kluvna tunga
Jag har ett foto någonstans
Där vi är drottningar och kungar
Nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
Och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
Och det har varit en lång, lång natt
men jag är glad att mina tårar
är behärskade och lugna  

Ensammast i Sverige - Kent