Onsdag
God morgon bloggen!
Idag är det onsdag och vi är halvvägs i jobbveckan, härligt. Jag är lite omotiverad att jobba den här veckan vet faktiskt inte riktigt varför men hoppas på en bra produktiv dag idag.
I morgon får vi som sagt besök och jag har ingen aning om när jag ska hinna städa. Gaah. Plockade rent skrivbordet och torkade av det i måndagskväll, räknas det som städat då?
Jag har funderat lite på det här med bloggande på senaste tiden och lyssnat lite på äldre kollegors åsikter om det. (de vet inte om att jag bloggar) och egentligen är det ju ganska meningslöst att blogga, jag menar om man inte har en nischad blogg, tex med politisk/miljö/genus/osv inriktning. Jag håller nog med om att annars är det ganska onödigt skrivande när man bara skriver om sin vardag. För jag menar vem bryr sig egentligen om vad någon shoppade senast eller vem x hånglade med på senaste utgången. Jag är lite klyven i ämnet. Läste en artikel i Metro idag som handlade om att 80-talister ofta mår psykiskt dåligt och vad det kan tänkas bero på. Bland annat trodde skribenten att det handlar om att vi mår dåligt om vi inte hela tiden känner lycka och blir förvirrade och på sikt blir deprimerade när vi inte gör det. Samtidigt har vi massor med möjligheter och har blivit inprentade från början att vi kan bli vad som helst och om man inte når stjärnorna är man en loser. Det var typ andemeningen i artikeln. Så min poäng här är att är det bara bortkastad tid då att skriva en blogg som handlar om ens vardag, helt onödigt skrivande. Har vi tid att lägga vår dyrbara tid på väg till stjärnorna på detta. Jag upprepar jag är klyven i åsikten om bloggar men för mig har det blivit ett sätt att kommunicera ut till mina nära vad jag känner och vad som händer i min vardag för att jag helt enkelt inte hinner/orkar prata med alla varje dag. Men eftersom det är betydligt mer folk som läser bloggen än dem jag riktar den till så blir man hämmad i vad man skriver och då är väl inte poängen så stor eller? Som sagt jag är klyven.
En fundering från mig, nu ska jag jobba duktigt den här onsdagen så jag kan umgås med min söta syster massor sen..
Idag är det onsdag och vi är halvvägs i jobbveckan, härligt. Jag är lite omotiverad att jobba den här veckan vet faktiskt inte riktigt varför men hoppas på en bra produktiv dag idag.
I morgon får vi som sagt besök och jag har ingen aning om när jag ska hinna städa. Gaah. Plockade rent skrivbordet och torkade av det i måndagskväll, räknas det som städat då?
Jag har funderat lite på det här med bloggande på senaste tiden och lyssnat lite på äldre kollegors åsikter om det. (de vet inte om att jag bloggar) och egentligen är det ju ganska meningslöst att blogga, jag menar om man inte har en nischad blogg, tex med politisk/miljö/genus/osv inriktning. Jag håller nog med om att annars är det ganska onödigt skrivande när man bara skriver om sin vardag. För jag menar vem bryr sig egentligen om vad någon shoppade senast eller vem x hånglade med på senaste utgången. Jag är lite klyven i ämnet. Läste en artikel i Metro idag som handlade om att 80-talister ofta mår psykiskt dåligt och vad det kan tänkas bero på. Bland annat trodde skribenten att det handlar om att vi mår dåligt om vi inte hela tiden känner lycka och blir förvirrade och på sikt blir deprimerade när vi inte gör det. Samtidigt har vi massor med möjligheter och har blivit inprentade från början att vi kan bli vad som helst och om man inte når stjärnorna är man en loser. Det var typ andemeningen i artikeln. Så min poäng här är att är det bara bortkastad tid då att skriva en blogg som handlar om ens vardag, helt onödigt skrivande. Har vi tid att lägga vår dyrbara tid på väg till stjärnorna på detta. Jag upprepar jag är klyven i åsikten om bloggar men för mig har det blivit ett sätt att kommunicera ut till mina nära vad jag känner och vad som händer i min vardag för att jag helt enkelt inte hinner/orkar prata med alla varje dag. Men eftersom det är betydligt mer folk som läser bloggen än dem jag riktar den till så blir man hämmad i vad man skriver och då är väl inte poängen så stor eller? Som sagt jag är klyven.
En fundering från mig, nu ska jag jobba duktigt den här onsdagen så jag kan umgås med min söta syster massor sen..
Kommentarer
Trackback