Missbruk.

Det sägs att det, kan eller är minns faktiskt inte, lika svårt att sluta med ett chokladberoende som med ett heroinmissbruk. Jag tror faktiskt att det kan stämma till vissa delar, inte fullt ut dock. Jag sitter inte och svettas, hallucinerar och så vidare men abstinensen är verkligen inget vidare att ha att göra med. Humörssvängningar och huvudvärk är också tråkiga men med att ge upp sådana underbara saker som just choklad. Fast jag har inte gett upp någonting. Jag är inte destruktiv. Jag vill bara kontrollera mitt missbruk.

Hur som helst är misären över i morgon och jag ska åka till chokladfabriken efter jobbet!!!!!!!!!!!!!!! (Ja det krävs så många utropstecken.)

        image38
        Precis.. My Point.                                                          


        image40

Snart åker vi...

Nu är det inte långt kvar tills vi åker från kalla, gråa, trista Sverige...

image34
Visst kommer vi ha långt till stranden..

image35
Många bad i utomhusjacuzzin kommer det garanterat bli, jag älskar bubbelbad!!

image36

Jag längtar.........

Våga vara rädd.

Jag ogillar att vara förvirrad extremt mycket. Ni som känner mig vet att jag är en person som vet vad jag vill och ser till att det händer, det är liksom ett ganska utpräglat drag hos mig. Även om jag mer och mer börjar undra om det håller på att blekna. Hoppas inte det. Tänker inte låta det hända.

Hur som helst så har jag lite att fundera på just nu. Jag var dum nog att slänga iväg några studieansökningar när det var sisådär 1 timme kvar på ansökningstiden. Tyvärr kom jag in på båda sökta utbildningar och ja ni fattar. Förvirring. För er som bryr er (gissar att ni gör det eftersom ni läser min blogg) gäller det kriminologi (mm en av su's mest populära kurser, don't ask hur jag kom in) och audionomprogrammet på KI. Jag hörde mig själv tacka ja till sistnämna när de ringde men jag vet inte om det blir så. Ska tydligen träffa dem på måndag kl. 9.   Men jag vet inte vad jag vill. Tycker om mitt liv som det är nu, och det har tagit lång tid att hitta hit. Jag har ett bra jobb på Swedbank i en bra och stimulerande miljö, cash på kontot, möjlighet att utveckla min nya dyra hobby, perfekta arbetstider för Baloo. Ja jag känner mig ganska trygg i min tillvaro och i mig själv, trots vissa elaka tankar som sällan lämnar mig. Jag skulle inte säga att jag är rädd att överge tryggheten, men den är så svår att hitta. Som när man står i provhytten med en alldeles för dyr klänning eller sitter på en lyxrestaurang och allt annat känns rätt så bra, man stannar kvar så länge man kan, för känslan skull.

Hade ett samtal om att grunda sina beslut på enbart känslor. Jag funderade ett långt tag för jag vill tro att man kan grunda ett beslut enbart på förnuft eller klokhet, men hur man än vrider på saker så grundar man ju sina beslut på en känsla inför något, men sen kan man ju välja att lyssna på olika typer av känslor. Blablabla. Aktoriserad Babbelbjörn kanske vore nåt. Alex?

Äh skit också, nu kom visst orden slut, återkommer.






Kent på hög volym hjälper.